GRATTIS

Emma, Kalle, Lukas och Kasper – grattis till bebisen! Jag blev så himla lycklig när ni ringde idag! En liten pojke blev det för alla intresserade! En till familjemedlem för er och jaa, vad kan man mer säga – längtar tills jag får träffa er!

=)

Njae

Ja, jag vet inte riktigt. Jag förstår mig inte på en viss person för tillfället och näe. Jag önskar att jag bara kunde glömma och vara lycklig och fri! Fast egentligen är det ganska bra! Livet leker på, jag ska inte jobba på 15 dagar, och när jag kommer tillbaka till jobbet har jag en tant som älskar mig som väntar på att jag ska komma tillbaka! Snart fyller jag 18 och efter det är det askalas hela veckan! Sen däremot är det jobb 9 dagar i stärck, men det är lugnt! Efter det är det Polen, om läget är som det är nu kommer allt bara skita sig och jaa, näe fyfaan! Jag kommer bara gå runt och vara irriterad…Kanske ska man ringa och försöka ordna upp det här…men jag vet fan inte om det är jag som ska dra i allt, fast, om något ska bli gjort får man göra det själv, även fast det involverar fler människor än mig.

Jajuste, idag lägger jag också ut bloggen för allmänt beskådande, eller snarare, jag skriver ut min address på ställen där folk vill se så kan de titta om de vill. sitter ju fortfarande och väntar på en reaktion på det sista inlägget i den förra bloggen men den kommer totalt utebli och jaa, kul om folk läser det man skriver liksom.

Annars; inget speciellt! Men jag säger som Rootvälta ”Jag vill bara bara vara, slippa tänka och förklara, aldrig tveka bara leka, den som kräver ska jag neka”

Dynamikens dissonans stämmer!

Igår var en helt underbar dag! Först vann vi brännbollen på skolan! Yey! Vi vann alla våra matcher och var säkra hela tiden! Vi hade världens taktik, haha, det är såp typisk min klass, om vi verkligen bestämmer oss för något så kommer vi fixa det! Som nu t.ex. är hela Polenresan betald och klar! UNDERBART! Och det är endast för att vi alla ger oss faan på att vi ska fixa det och jobbar häcken av oss!

Jag blev, av någon anledning jag inte kan komma på, jättepepp på fest på eftermiddagen. Så jag raggade upp Hilda, Hampus och Olle och Alice och vi fixade allt och festade järnet! Det blev en grymt lyckad kväll, trevligt umgänge, nya trevliga människor, skönt, djupa samtal (som var sjukt bra – tack Hampus) och ja, Underbart bara! Vi gick hem till Twille efter mycket frysande och slaggade där! Iallafall några av oss. Vaknade, snackade en del ochd rog iväg till skolavslutningen! Den här dagen har varit sjukt tärd, dock har jag ändå varit lugn och glad. Jag tror att det beror ganska mycket på att jag snackade med Hampus igår faktiskt. Det blev skolavslutning, jag knyckte kaffe i lärarrummet och levde på det fram till tolv då jag gick iväg oh köpte pizza med festgänget från gårdagen. Efter lite mat i magen blev jag ännu mer trött, vi åkte ner på stan, skildes åt och jag fick många uppmaningar om att jag skulle ställa klockan så att jag inte glömde tiden på vårdig. Helt rätt av dom att påminna mig, för jag var helt borta av trötthet när jag kom hem och somnade gott (med klockan på rigning!!). Vaknade, och gick iväg till vårdis för att ta bort stygnen, jag fick inte göra det själv för varken Hilda eller Hampus!

Jag somnade gott när jag kom hem, åt mat och drog iväg till norra för att vara lite med klassen. Det var mysigt.

Nu ska jag duscha och sova gott tills jag börjar jobba imorgon! Jag hoppas på fint väder och en glad Karro!

Over and out

”Jag har sprungit hela våren och kan fan springa hela hösten – jag är på fri fot”

En mycket kort berättelse om Mannen i schackrutig frack

Ja, jag tror att detta kommer bli en bra dag! Jag vill att det ska bli en bra dag! Yey!

Just nu sitter jag och skriver sista uppgiften på kreativtskrivande, och jag blir jättenöjd! Jag ska lägga ut den här till allmän beskådning när jag känner mig klar! Den heter ”En mycket kort berättelse om Mannen i schackrutig frack” och jaa, ojoj…dock tror jag inte att min lärare kommer gilla den ”För kryptisk!!!” Men det skiter jag i! Mohahah

Senare ska jag ut till Granlo och prata med sommarjobbet! Det ska bli kul, jag hoppas att jag fått många dagar!

Jag längtar till helgen för det kommer bli en bra helg! Ridning på fredag, jobb på lördag och på lördagskväll blir det något trevligt med Hilda och kanske Tuss! Jaa, ojoj, jag längtar! Och sen efter det så är det inte mycket kvar i skolan, inte mycket alls faktiskt! Wohoo!

Nu ska jag skriva vidare på storyn!

”Take me for what I am, for who I was meant to be!”

Take me for what I am, for who I meant to be

Ojoj vilken dag! En massa att göra utan ork…dock gick kraten bra iallafall, det var nog det enda bra, det och Hilda! Hilda är alltid bra! <3

Just nu har jag jätteont i magen. Jag är orolig och förstörd. Borde väl gå till sängs för att sova på saken, men jag vet då att jag bara kommer vakna jättetrött imorgon, och jag är inte redo för det än. Alla människor kräver så mycket av mig hela tiden, gör det, säg det, ring då, sluta med det där, prata med oss…o.s.v. Orken finns inte, och istället för att konentrera mig på något skiter jag i allt! Men då blir det ont i magen och en hel hög av ångest över livet…usch. Samtidigt som vissa människor inte beter sig som jag vill, utan istället beter de sig ganska fult och då blir jag ännu mer less. Sommarlovet väntar bakom knuten och tills dess ska jag: Fixa 17000 till Boliviaresan, skriva ett sista utkast på kreativtskrivande kursen, planera med klassen om hur treornas vagn ska se ut, fixa brännbollen, fixa en redovisning på nkb, fixa en redovisning på psykologin, göra de där engelskauppgifterna vi fick idag (??),  ÖVERLEVA! Just nu tvivlar jag på det! Ingenting känns riktigt kul, bara att träna.

Människor ringer inte som de sagt att de skulle. Fan, sluta nu och skärp dig. Du sårar mig bara. Måste jag påminna dig om att jag finns hela tiden? Vi har inget uppgjort med varandra, men du kan väl iallafall hålla det du lovat…eller är det förmycket begärt?

Jag gör egentligen som jag inte ska. Först känner jag att jag börjar sjunka och för att trycka neråt ännu mer måste jag spela den mest känslosamma musiken jag hittar och sitta uppe tills jag stupar av trötthet.

/ [SirAj] kl. 23.25 2/6-08

”Take me for what I am, for who I was meant to be, and if you don’t give a damn, take me or leave me”

Ibland förklarar man lättast sina känslor med andras ord

Lars Winnerbäck - Röda läppar

Jag vill inte äga dej
och peka ut nån väg åt dej
Jag vill inte bära dej
och springa runt och lära dej
och bara visa hur man är som mej
För jag älskar när du visar
att du vet att du har rätt
och rätar på din rygg
den är den rakaste jag sett

Jag vill inte binda dej
och styra eller hindra dej
Jag vill bara ta din hand
och kyssa dina röda läppar
Kyssa dina röda läppar
Kyssa dina röda läpppar

Jag behöver ingen lag
och inga jävla föredrag
Du är du och jag är jag
och är det så att din väg
ändå går precis intill
så kan vi bara hjälpas åt
att komma dit vi vill

Jag kan inte äga dej
och peka ut nån väg åt dej
Jag kan bara ta din hand
och kyssa dina röda läppar
Kyssa dina röda läppar
Kyssa dina röda läppar

Why?

Why can’t I just cry, cry everthing out and then let it all go?
Jag vill bara gråta, jag vill bara kasta mig i dina armar och gråta och du ska trösta och säga att du älskar mig…varför är det inte så? You don’t need me, right? Jag behövs inte längre i ditt liv, ditt liv är fulländat och jag finns bara som en onödig knöl som bara är ivägen…visst är det så? Varför kan du inte bara ta min hand och säga att det kommer vara vi för evigt? Jag behöver dig och önskar innerligt att du behöver mig, men sanningen är nog så att du aldrig behövt mig, aldrig någonsin. Jag har alltid bara varit en börda för dig och det skär så djupt i mig. Det är i dina ögon jag vill vila, i din blick vill jag leva…men det är inte så längre. FAN! Varför tog jag inte vara på den tiden mer, varför njöt jag inte som jag borde gjort? Varför var jag så jobbigt och nojjig som inte kunde ordna upp sitt liv…men vet du? Nu har jag kommit halvvägs och du kan hjälpa mig resten…men det vill du inte. För jag är inte längre den du vill ligga brevid alla nätter i veckan, i månaden, om året. Om jag någonsin varit det…jag tror det inte! Jag önskar att jag vore du som bara kunde skjuta ifrån mig och glömma allt! Som bara kunde gå vidare och vara den som ser hur jag förfaller, jag önskar det vore jag.

Du gör det med flit va? Ditt vackra leende och fina ord, du sätter som på precis det ställe där du vet att de kommer kännas som mest, du bryr dig precis när du vet att jag är nära på att gå oh får mig att stanna kvar för att sedan lämna min sida igen…jag önskar jag kunde skära ut dig ur mig så att du aldrig komer tillbaka och känns i mig mer…

”I wanna love you, but I want it to much”

Oh, I don’t know (what to do)

Tack Mari för en underbart kväll!!!!

Just nu är det delat här. Det som är mest jobbigt är att jag inte själv tycker att det är okej att känna såhär…trodde att jag hade börjat gå ifrån det litet, men sen blev jag groteskt påminnd av den underbaraste och värsta känslan på jorden. Jag var så lycklig, så sjukt glad och allt känndes bra tills jag kom på vad jag kände och mot vem jag kände det! Samtidigt som jag bara avskyr att personen ifråga ens visar sig för mig vil jag bara kasta mig i hans armar och skrika ”Men fattar du inte? Det ska vara VI, börja förstå nu! Det finns där om du bara tittar!” Detta gör jag då självklart inte! Jag undrar när du ska fatta vad jag skrev där, till vem och när du gör som jag ville, säger något, visar att du finns! Men antagligen har du inte ens fattat att det är dig det handlar om, att det är du som måste göra något. Om du ens läst…jag börjar ge upp det hoppet…

Två drömmar handlade om dig den här veckan, det var det bästa jag drömt på länge, tills jag vaknade upp och kom på vad de handalde om…då ville jag bara dunka huvudet i väggen! Men det blir ingen ordning på tankarna för det, jag har försökt och jag vet att det enda resultatet är att man får ont i pannan…

Åh, jag avskyr att jag måste skriva av mig här (kanske i hopp om att du någon gång läser och kommer på allt – men jag har inte gett dig adressen och tror ingen annan har det heller) För om du läser kommer du kanske tro att jag inte kan leva utan dig och börja spela och börja tro att jag väntar in i domedagen. Men jag kan visst leva utan dig, jag tänker bara på dig 8 av dagens 16 vakna timmar, det är bara hälften, jag önskar bara 3 av 4 nätter att du låg brevid och höll om mig igen och jag har bara tagit bort dig från msnkontaktlistan och lagt dit dig igen 14 gånger än…

Det är som Johanna sa; ena dagen är man bäst vackrast och känner att man kan göra vad som helst, andra dagen är man minst och otillräcklig och inte alls speciellt bra. Men nu är det bara 2 vekor kvar i skolan och sen är det sommarlov!

Nu ska jag sova!

Om du läst detta, du vet vem du är, så säg det till mig.

”I’m not gonna write you a love song, ’cause you ask for it, ’cause you need one”

Oh Shit!

Noway…why do we have to??

Ja, just nu pendlar jag mellan trygght och panik! Det är tre saker: Bolivia, utklädningen till brännbollen och en viss person som jag inte tänker nämna vid namn. Hehe…ja, jag vet jag borde skylla mig själv, men vafaan…Jools…talk to you tonight!

Annars är det faktiskt riktigt gött! Det har varit bra väder hur länge som helst och det är två veckor kvar i skolan! Heeeelt underbart! Träningen går grymt, teknikerna sitter och jag har en massa planer! Det är verkligen glassväder, jag vill äta glass med någon ute, vem är frivillig?

Jag ska spara mina peningar tills i sommar, så att jag kan äta jättemycket glass!!!! Yey!

Nu är det kaffedags!

/ Siri

”Sommar, sommar, sommar!”

Åhå!

Idag har jag och Takela och Johanna varit på Hedbergskas konsert! Yey. Dom var duktiga tyckte vi! Fast jag tror att Keelis blev lite less på mig och Johanna eftersom vi satt och snackade om tjejerna på scenen hela tiden! Samtalet var typ såhär:
Siri: Pssst! Psst Johanna? Ser du tjejen där med guran? Sjuuukt snygg!
Johanna: Nämen värsta femme!
Siri: Åh, ska jag fråga om vi kan hångla?
Johanna: Hahahhah
Keelis: Men suck!
Några minuter senare:
Johanna: Psst Siri!
Siri: Jaa?
Johanna: Ser du hon bakom trummorna?
Siri: Neej, det sitter en snubbe ivägen!!!!!
Johanna: Hon är HEEET!
Siri: Åhå! Bäst att kolla när hon ställer sig upp!
En stund senare:
Siri: Psst, Johanna!
Johanna: Ja?
Siri: Men åh, hon med gitarren var visst snygg!
Johanna: Joo, det kanske jag kan hålla med om! Men tjejen där på raden framför oss då?
Siri sträcker sig, inte helt obemärkt, för att se på bruden…
Siri: Men jag seeer inte!
Keelis, vilken suttit där Siri sträckt sig över suckar tungt!
Johanna: Åh snygg brud!
Siri: Åh snygg tjej!
Keelis: Men suck!

Hahaha! Sen blev det prommis med Johanna och hennes maskrosätande hund Bella och utanför min dörr möttes vi av två andra Skvadrar…yey! Nu påbörjas så smått projektet: Sova!

over and out! Btw, en kommentar hade inte varit fel…

”När kvällarna är heliga och nätterna allt”