En mycket kort berättelse om Mannen i schackrutig frack

Ja, jag tror att detta kommer bli en bra dag! Jag vill att det ska bli en bra dag! Yey!

Just nu sitter jag och skriver sista uppgiften på kreativtskrivande, och jag blir jättenöjd! Jag ska lägga ut den här till allmän beskådning när jag känner mig klar! Den heter ”En mycket kort berättelse om Mannen i schackrutig frack” och jaa, ojoj…dock tror jag inte att min lärare kommer gilla den ”För kryptisk!!!” Men det skiter jag i! Mohahah

Senare ska jag ut till Granlo och prata med sommarjobbet! Det ska bli kul, jag hoppas att jag fått många dagar!

Jag längtar till helgen för det kommer bli en bra helg! Ridning på fredag, jobb på lördag och på lördagskväll blir det något trevligt med Hilda och kanske Tuss! Jaa, ojoj, jag längtar! Och sen efter det så är det inte mycket kvar i skolan, inte mycket alls faktiskt! Wohoo!

Nu ska jag skriva vidare på storyn!

”Take me for what I am, for who I was meant to be!”

Take me for what I am, for who I meant to be

Ojoj vilken dag! En massa att göra utan ork…dock gick kraten bra iallafall, det var nog det enda bra, det och Hilda! Hilda är alltid bra! <3

Just nu har jag jätteont i magen. Jag är orolig och förstörd. Borde väl gå till sängs för att sova på saken, men jag vet då att jag bara kommer vakna jättetrött imorgon, och jag är inte redo för det än. Alla människor kräver så mycket av mig hela tiden, gör det, säg det, ring då, sluta med det där, prata med oss…o.s.v. Orken finns inte, och istället för att konentrera mig på något skiter jag i allt! Men då blir det ont i magen och en hel hög av ångest över livet…usch. Samtidigt som vissa människor inte beter sig som jag vill, utan istället beter de sig ganska fult och då blir jag ännu mer less. Sommarlovet väntar bakom knuten och tills dess ska jag: Fixa 17000 till Boliviaresan, skriva ett sista utkast på kreativtskrivande kursen, planera med klassen om hur treornas vagn ska se ut, fixa brännbollen, fixa en redovisning på nkb, fixa en redovisning på psykologin, göra de där engelskauppgifterna vi fick idag (??),  ÖVERLEVA! Just nu tvivlar jag på det! Ingenting känns riktigt kul, bara att träna.

Människor ringer inte som de sagt att de skulle. Fan, sluta nu och skärp dig. Du sårar mig bara. Måste jag påminna dig om att jag finns hela tiden? Vi har inget uppgjort med varandra, men du kan väl iallafall hålla det du lovat…eller är det förmycket begärt?

Jag gör egentligen som jag inte ska. Först känner jag att jag börjar sjunka och för att trycka neråt ännu mer måste jag spela den mest känslosamma musiken jag hittar och sitta uppe tills jag stupar av trötthet.

/ [SirAj] kl. 23.25 2/6-08

”Take me for what I am, for who I was meant to be, and if you don’t give a damn, take me or leave me”

Ibland förklarar man lättast sina känslor med andras ord

Lars Winnerbäck - Röda läppar

Jag vill inte äga dej
och peka ut nån väg åt dej
Jag vill inte bära dej
och springa runt och lära dej
och bara visa hur man är som mej
För jag älskar när du visar
att du vet att du har rätt
och rätar på din rygg
den är den rakaste jag sett

Jag vill inte binda dej
och styra eller hindra dej
Jag vill bara ta din hand
och kyssa dina röda läppar
Kyssa dina röda läppar
Kyssa dina röda läpppar

Jag behöver ingen lag
och inga jävla föredrag
Du är du och jag är jag
och är det så att din väg
ändå går precis intill
så kan vi bara hjälpas åt
att komma dit vi vill

Jag kan inte äga dej
och peka ut nån väg åt dej
Jag kan bara ta din hand
och kyssa dina röda läppar
Kyssa dina röda läppar
Kyssa dina röda läppar

Why?

Why can’t I just cry, cry everthing out and then let it all go?
Jag vill bara gråta, jag vill bara kasta mig i dina armar och gråta och du ska trösta och säga att du älskar mig…varför är det inte så? You don’t need me, right? Jag behövs inte längre i ditt liv, ditt liv är fulländat och jag finns bara som en onödig knöl som bara är ivägen…visst är det så? Varför kan du inte bara ta min hand och säga att det kommer vara vi för evigt? Jag behöver dig och önskar innerligt att du behöver mig, men sanningen är nog så att du aldrig behövt mig, aldrig någonsin. Jag har alltid bara varit en börda för dig och det skär så djupt i mig. Det är i dina ögon jag vill vila, i din blick vill jag leva…men det är inte så längre. FAN! Varför tog jag inte vara på den tiden mer, varför njöt jag inte som jag borde gjort? Varför var jag så jobbigt och nojjig som inte kunde ordna upp sitt liv…men vet du? Nu har jag kommit halvvägs och du kan hjälpa mig resten…men det vill du inte. För jag är inte längre den du vill ligga brevid alla nätter i veckan, i månaden, om året. Om jag någonsin varit det…jag tror det inte! Jag önskar att jag vore du som bara kunde skjuta ifrån mig och glömma allt! Som bara kunde gå vidare och vara den som ser hur jag förfaller, jag önskar det vore jag.

Du gör det med flit va? Ditt vackra leende och fina ord, du sätter som på precis det ställe där du vet att de kommer kännas som mest, du bryr dig precis när du vet att jag är nära på att gå oh får mig att stanna kvar för att sedan lämna min sida igen…jag önskar jag kunde skära ut dig ur mig så att du aldrig komer tillbaka och känns i mig mer…

”I wanna love you, but I want it to much”

Idag som idag är

Jag sitter här framför min dator när solen skiner ute, äter tuggummin med te-smak och lyssnar på Belle & Sebastian. Åh, jag gillar verkligen den här musiken, den är så soft på något sätt, så bra och skön och feeling-good! Mm, om det finns något som alltid hjälper mig så är det musik! Jag kan alltid luta mig till tonerna och alltid dränka mig i melodin! Mitt liv fungerar inte som det ska alltid, men musiken är något som jag hela tiden kommer till, något som alltid finns med mig! Mina två gitarrer är mina ögonstenar, min mp3 har jag Alltid med mig och munspel brukar ligga i väskan. På min önskelista finns en massa skivor, saker till gitarrerna, pengar till ett nytt instrument eller festivalbiljetter! Min lön går till musik, musik, musik och musik! Min dator är fylld med 30 gig musik och mp3 behöver uppgraderas till minst 8 gig! Ja, jag älskar musiK!

Nu kanske ni, kära läsare undrar vad jag lyssnar på för musik förutom Belle & Sebastian. Då svarar jag er att det är väldigt mycket, men jag kan räkna upp några: Lars Winnerbäck – en klar favorit, bra texter och sådan känsla! Miss Li – för musiken och hennes röst! Navid Modiri & Gudarna - ÅH feeling-good, kan inte säga mer. Ani DiFranco – texterna, musiken, rösten, allt! Björn Afzelius – Texterna, känslan! Victor Jara – Texterna, gitarrerna och åh! Bob Marley – Jag älskar reaggy! Manu Chao – Texterna, rythmen. Modest Mouse – Världens bästa pluggmusik! Vet inte varför, men den är bäst! London Calling – Åh! Nostalgi!

Nu ska jag gå och läsa lite!

Mari – du glömmer väl inte mitt erbjudande?

”So I continue to continue to pretend that my life will never end and flouvers never bend with the rainfall”

Oh, I don’t know (what to do)

Tack Mari för en underbart kväll!!!!

Just nu är det delat här. Det som är mest jobbigt är att jag inte själv tycker att det är okej att känna såhär…trodde att jag hade börjat gå ifrån det litet, men sen blev jag groteskt påminnd av den underbaraste och värsta känslan på jorden. Jag var så lycklig, så sjukt glad och allt känndes bra tills jag kom på vad jag kände och mot vem jag kände det! Samtidigt som jag bara avskyr att personen ifråga ens visar sig för mig vil jag bara kasta mig i hans armar och skrika ”Men fattar du inte? Det ska vara VI, börja förstå nu! Det finns där om du bara tittar!” Detta gör jag då självklart inte! Jag undrar när du ska fatta vad jag skrev där, till vem och när du gör som jag ville, säger något, visar att du finns! Men antagligen har du inte ens fattat att det är dig det handlar om, att det är du som måste göra något. Om du ens läst…jag börjar ge upp det hoppet…

Två drömmar handlade om dig den här veckan, det var det bästa jag drömt på länge, tills jag vaknade upp och kom på vad de handalde om…då ville jag bara dunka huvudet i väggen! Men det blir ingen ordning på tankarna för det, jag har försökt och jag vet att det enda resultatet är att man får ont i pannan…

Åh, jag avskyr att jag måste skriva av mig här (kanske i hopp om att du någon gång läser och kommer på allt – men jag har inte gett dig adressen och tror ingen annan har det heller) För om du läser kommer du kanske tro att jag inte kan leva utan dig och börja spela och börja tro att jag väntar in i domedagen. Men jag kan visst leva utan dig, jag tänker bara på dig 8 av dagens 16 vakna timmar, det är bara hälften, jag önskar bara 3 av 4 nätter att du låg brevid och höll om mig igen och jag har bara tagit bort dig från msnkontaktlistan och lagt dit dig igen 14 gånger än…

Det är som Johanna sa; ena dagen är man bäst vackrast och känner att man kan göra vad som helst, andra dagen är man minst och otillräcklig och inte alls speciellt bra. Men nu är det bara 2 vekor kvar i skolan och sen är det sommarlov!

Nu ska jag sova!

Om du läst detta, du vet vem du är, så säg det till mig.

”I’m not gonna write you a love song, ’cause you ask for it, ’cause you need one”

Oh Shit!

Noway…why do we have to??

Ja, just nu pendlar jag mellan trygght och panik! Det är tre saker: Bolivia, utklädningen till brännbollen och en viss person som jag inte tänker nämna vid namn. Hehe…ja, jag vet jag borde skylla mig själv, men vafaan…Jools…talk to you tonight!

Annars är det faktiskt riktigt gött! Det har varit bra väder hur länge som helst och det är två veckor kvar i skolan! Heeeelt underbart! Träningen går grymt, teknikerna sitter och jag har en massa planer! Det är verkligen glassväder, jag vill äta glass med någon ute, vem är frivillig?

Jag ska spara mina peningar tills i sommar, så att jag kan äta jättemycket glass!!!! Yey!

Nu är det kaffedags!

/ Siri

”Sommar, sommar, sommar!”

Åhå!

Idag har jag och Takela och Johanna varit på Hedbergskas konsert! Yey. Dom var duktiga tyckte vi! Fast jag tror att Keelis blev lite less på mig och Johanna eftersom vi satt och snackade om tjejerna på scenen hela tiden! Samtalet var typ såhär:
Siri: Pssst! Psst Johanna? Ser du tjejen där med guran? Sjuuukt snygg!
Johanna: Nämen värsta femme!
Siri: Åh, ska jag fråga om vi kan hångla?
Johanna: Hahahhah
Keelis: Men suck!
Några minuter senare:
Johanna: Psst Siri!
Siri: Jaa?
Johanna: Ser du hon bakom trummorna?
Siri: Neej, det sitter en snubbe ivägen!!!!!
Johanna: Hon är HEEET!
Siri: Åhå! Bäst att kolla när hon ställer sig upp!
En stund senare:
Siri: Psst, Johanna!
Johanna: Ja?
Siri: Men åh, hon med gitarren var visst snygg!
Johanna: Joo, det kanske jag kan hålla med om! Men tjejen där på raden framför oss då?
Siri sträcker sig, inte helt obemärkt, för att se på bruden…
Siri: Men jag seeer inte!
Keelis, vilken suttit där Siri sträckt sig över suckar tungt!
Johanna: Åh snygg brud!
Siri: Åh snygg tjej!
Keelis: Men suck!

Hahaha! Sen blev det prommis med Johanna och hennes maskrosätande hund Bella och utanför min dörr möttes vi av två andra Skvadrar…yey! Nu påbörjas så smått projektet: Sova!

over and out! Btw, en kommentar hade inte varit fel…

”När kvällarna är heliga och nätterna allt”

Mission Kontaktlimm

Härefter följer en rapport om ‘Mission Kontaktlimm’

Idé ursprung: SirAj sitter med en tub kontaktlimm brevid sig en sen måndagskväll. Plötsligt dyker en fråga upp i huvudet: Är kontaktlimm frätande?

Genomförande: SirAj tog sin handlob, Ni vet den delen av handen som skulle vara godast att äta om man skulle äta på sig själv, och kletar på lite kontaktlimm och inväntar resultat.

Resultat: Nej kontaktlimm är inte frätande, däremot luktar det välidgt illa och går inte bort…

Slutsats: Kontaktlimm är väldigt jobbigt att få på huden, trots att det inte är frätande, däremot fastnar det små smuts på limmet under torkningstiden och dessa kan endast avlägsnas med fil. Ha inte kontaktlimm på huden! Att fila på sig själv gör ganska ont!

Hej världen

Idag har jag varit i skolan. Egentligen har jag inte fått mycket gjort, bara pratdelen på engelska nationella. Sen var jag hos skolsköterskan…jaa, det som blev sagt där var typ en massa snack om skolan och sen kom vi in på problemet! Min rygg! Usch, jag har ont i ryggen! Hon tittade lite och tröck lite på ryggen, sedan fick jag två telefonnummer och ett ‘Hejdå’. Ja vad skojjigt, SirAj ska till sjukgymnasten för typ 100 gången! Usch. Aja det löser sig!

För övrigt längtar jag ihjäl mig till sommarlovet! Nu vill jag barav slippa alla ämnen, ha massa pengar till Boliviaresan och sen kunna njuta järnet av sommaren! Jag vill nu! Det som tynger mest är nog ändå resan. Liksom, vart ska vi få 17000 ifrån? Meeeen, det löser sig! Lite brev till företag och kyrkor så ordnar det sig alltid…hoppas jag! Det hade varit jobbigt att ha det hängande över under sommarlovet! Så vi måste helt enekelt göra klart allt innan vi går ut och sen får det bara ligga tills september!

Nu ska jag gå hem och äta Tårta!!! Mums! BTW snart 18…iaf ganska snart…

”So I continue to continue to pretend, my life will never end with the rain fall”

Simon and Garfunkel